Kanelbullens dag firas den 4 oktober och har funnits sedan 1999, då Hembakningsrådet ville fira sitt 40-årsjubileum. Själva bullen är äldre än så. Den svenska kanelbullen som vi känner den växte fram på 1920-talet och blev vardagsmat i hemmen först på 1950-talet. Här är historien om både bullen och dagen.
På den här sidan6 avsnitt
Så kom Kanelbullens dag till
Bakom dagen står Hembakningsrådet, som bildades 1959 av svenska livsmedelsföretag som sålde mjöl, jäst och socker. Rådets uppgift var att få fler att baka hemma. När det fyllde 40 år 1999 fick projektansvariga Kaeth Gardestedt i uppdrag att hitta på något som kunde göra rådet känt i hela landet.
Svaret blev ett bakverk, och valet föll på kanelbullen. Enligt Institutet för språk och folkminnen ville Gardestedt att dagen skulle förknippas med omtanke, och tanken var att handlare skulle kunna skänka pengar till välgörande ändamål. Branschorganisationer var med redan vid lanseringen.
- Datum: 4 oktober varje år
- Första gången: 1999
- Initiativtagare: Hembakningsrådet, idé av Kaeth Gardestedt
- I almanackan: sedan 2004
Dagen spreds snabbt. Enligt Institutet för språk och folkminnen kom Kanelbullens dag med i almanackan 2004, bara fem år efter starten. Samma år kom det stora genomslaget bland bagare och konditorer, enligt Sveriges Bagare & Konditorer som då ordnade många aktiviteter kring dagen.
Varför just den 4 oktober?
Datumet valdes inte av en slump. Kaeth Gardestedt har berättat att hon ville ha en dag på hösten, eftersom det var då Hembakningsrådet en gång startade. Den fick samtidigt inte krocka med allt annat som hösten redan bjuder på, som kräftor, surströmming och äppelfestivaler. Oktober var dessutom en månad med få högtider.
Det fanns också en tanke om omtanke. Den 4 oktober 1999 var Internationella barndagen, och Gardestedt ville att Kanelbullens dag skulle bli en dag då man tänker på andra.
Bullens väg från bageriet till hemmen
Ordet kanelbulle finns i svenska tidningar redan från 1850-talet, men det var knappast samma bulle som i dag. Bullen som vi känner den brukar dateras till 1920-talet. Efter första världskriget blev det lättare att få tag på mjölk, mjöl, socker och kryddor, och enligt Sveriges Radio blev bullen vanlig ungefär när kanel blev en vanligare krydda.
Till en början var kanelbullen något man köpte på bageri eller kafé. Enligt Institutet för språk och folkminnen spreds den sedan från bagerierna till hemmen, men det var först på 1950-talet som den fick allmän spridning. SVT beskriver hur varje husmor då satte en ära i att skapa dekorativa modeller.
På 1960-talet förändrades bullen igen. Fler kvinnor arbetade utanför hemmet och baket behövde gå fortare. Degen kavlades ut, breddes med fett, kanel och socker, rullades ihop och skars i jämna bitar som lades på plåten med snittytan uppåt. Det är den formen, kanelsnäckan, som de flesta i dag tänker på när de hör ordet kanelbulle. Vill du baka den själv finns vårt grundrecept på kanelbullar.
Kanel, kardemumma och ordet bulle
Kanel har en lång väg bakom sig, även som ord. Det har kommit till svenskan via tyskan och franskan och går tillbaka på latinets canna, som betyder rör.
Det som gör den svenska kanelbullen speciell är kardemumman i degen. Enligt konditorn Jan Hedh är det bara i Sverige, Finland och Norge som man smaksätter vetedeg med kardemumma. Kanel finns ofta både i degen och i fyllningen, men det är kardemumman som får en svensk bulle att smaka just svensk.
Ordet bulle är gammalt. Det har funnits i svenskan sedan åtminstone 1600-talet och betydde från början något uppsvällt eller runt. Svenska Akademiens ordbok har ett av sina äldsta belägg för bulle som ett mjukt, runt bröd från omkring 1600, och ordet är släkt med danskans och lågtyskans bolle.
I Finland heter bullen ibland något helt annat. Finlandssvenskar säger ofta örfil. Enligt Yle kommer det av att finskan översatte det svenska ordet örfil till korvapuusti, som sedan blev namn på bullen eftersom den liknar ett öra. Finlandssvenskarna lånade sedan tillbaka ordet.
Så firas dagen i dag
Sveriges Radio har kallat Kanelbullens dag ett från början kommersiellt påhitt, men det hindrar inte att svenskarna har tagit dagen till sig. Den 4 oktober bjuds det på bullar på arbetsplatser, i skolor och på kaféer, och många bakar en egen sats hemma.
Hur många bullar det rör sig om varierar mellan källorna. År 2007 uppgav Hembakningsrådet för SVT att svenskarna köper tre miljoner kanelbullar på dagen. I ett pressmeddelande från 2024 skriver Visit Sweden att över tio miljoner kanelbullar säljs och bakas i Sverige den dagen, varav cirka sju miljoner säljs och tre till fyra miljoner bakas hemma. Siffrorna är uppskattningar, men de visar att dagen har vuxit.
Dagen firas också av svenskar utomlands, och kanelbullen har blivit en del av bilden av svensk fika. Läs om dagen och bullen på engelska på vår engelska sida.
Källor
- Kanelbullens dag, Institutet för språk och folkminnen
- Varför är kanelbullens dag den 4 oktober?, Svenska Högtider
- Kanelbullens egna dag, SVT Nyheter Värmland
- En dag för kanelbullen, Sveriges Radio P4
- Bulle, Svenska Akademiens ordbok
- Varför kallas kanelbulle örfil?, Yle
- Fira Sveriges sötaste tradition, Visit Sweden
- Kanelbulle, Wikipedia
