Kanelbullens dag den 4 oktober har blivit en av Sveriges mest älskade högtider, där doften av nybakade bullar sprider sig över hela landet. Men vad många inte vet är att denna dag har en djupare historia, skapad med omtanke och ett socialt syfte. Allt började i Skåne för 25 år sedan när Malmöbon Kaeth Gardestedt ville hylla det nordiska bakverket och samtidigt göra något gott för samhället.
Kaeth Gardestedt, som vid tillfället arbetade som projektansvarig för Hembakningsrådet, ville skapa en dag där alla kunde samlas kring en gemensam tradition. Det var ingen bagare som instiftade dagen, utan en kommunikatör och beteendevetare med en passion för gemenskap och bakning. Kanelbullen, eller kanelsnäckan som den också kallas, hade redan blivit en symbol för svensk fika, och Kaeth såg potentialen i att ge den en egen dag.
Kanelbullens dag blev officiellt införd i svenska almanackan 2004, och sedan dess har den firats årligen med stor entusiasm. För svenskar är kanelbullen mer än bara ett bakverk – den är en symbol för omtanke, vänskap och svensk fika-kultur. Kanelbullens dag firas förövrigt även i Finland.
Kanelbullens historia – från lyx till vardagsfavorit
Kanelbullens historia sträcker sig över 100 år tillbaka i tiden. Efter att Sverige blev självförsörjande på både vetemjöl och socker i början av 1900-talet, började det söta vetebrödet bli allt mer vanligt i de svenska hushållen. Tidigare hade söta bakverk varit en lyx, men nu kunde fler unna sig att baka hemma. Ur detta kreativa bakande föddes kanelbullen, och den blev snabbt en favorit i alla delar av landet.
Kanelbullens dag har inte bara blivit en nationell succé, den genererar även betydande ekonomiska intäkter. För ett par år sedan räknade Svenskt Näringsliv ut att dagen skapar skatteintäkter på 40,7 miljoner kronor – bara på en dag! Dessa pengar skulle kunna finansiera tusentals tjänster inom vård och omsorg, vilket visar hur stor inverkan denna enkla men älskade tradition har på samhället.
Men Kaeth Gardestedt vill gå längre. Hon har nu startat Kanelbulleakademien och planerar att skapa en fond där bagerier kan donera en del av intäkterna från kanelbullens dag. Pengarna ska sedan skänkas till olika barnorganisationer varje år. ”Jag är naturligtvis jättestolt över detta, men jag hade velat gå ett steg längre”, säger Kaeth Gardestedt.
Kanelbullens globala resa
Kanelbullens dag har inte bara blivit en svensk tradition, den har också spridit sig över hela världen. Under Eurovision Song Contest i Malmö passade brittiska BBC på att intervjua Kaeth Gardestedt om kanelbullens betydelse, och begreppet ”Swedish fika” har slagit igenom internationellt. Idag kan man njuta av en kanelbulle med kaffe i städer som Paris, London och New York.
Svenskar som flyttat utomlands har också bidragit till bullens globala spridning. Redan 1999 introducerades Kanelbullens dag på Nya Zeeland och IKEA-varuhus runt om i världen säljer kanelbullar i sina kaféer. Svenska kyrkor i utlandet bakar bullar året runt och firar alltid dagen lite extra med sina församlingar.
En tradition som skapar värme och omtanke
Kanelbullen har blivit en symbol för omtänksamhet, något som även speglas i den amerikanska matskribenten Lynda Balslevs bok ”The Little Book of Fika”. Där beskrivs kanelbullen som ”a pastry of good thought” – ett bakverk fyllt med värme och gemenskap. Och det är just denna känsla som Kanelbullens dag lyckas förmedla år efter år, både i Sverige och utomlands.
Så nästa gång du biter i en nygräddad kanelbulle den 4 oktober, tänk på historien bakom denna sötsak och hur en enkel bulle kan förena människor, skapa minnen och till och med göra världen lite bättre.